Chillpills*

Har precis sett The Constant Gardener. Den har legat och väntat på mig i min dvdhög och äntligen fick jag ro och lust att se den. Var film kräver sin typ av humör. Idag var dagen.

Filmen handlar om hur makt och pengar vinner över värdet av människoliv - ett inte allt för ovanligt men intressant tema. Denna gång handlar det om bland annat läkemedelsindustrin versus fattiga människor i Kenya.

Ralph Fiennes spelar Justin Quayle, en brittisk diplomat som flyttar till Kenya med sin fru Tessa (Rachel Wiesz). Tessa, en passionerad hjälparbetare, får i sin kamp reda på saker hon inte borde få reda på och det kostar henne hennes liv. Justin, helt ovetande om hennes upptäckter, vilar inte förrän han fått fram sanningen om Tessas bortgång och de bakomliggande faktorernna. 

Fiennes gör ett, som han så ofta gör, riktigt bra jobb och så även Rachel Wiesz. Filmen är inte hela tiden i kronologisk ordning utan hoppar fram och tillbaks. Det gör att det tar längre tid att pussla ihop bitarna. Jag tycker inte om när denna typ av film är för förutsägbar.
Filmen får:



Kände igen en låt som var återkommande i filmen. Kothbiro - av Ayub Ogada från Kenya. Den finns med på Putomayoskivan  "Music from the Coffee Lands", en av mina pluggskivor som alltid sattes på då det var dags att plöja igenom böckerna. Brought back memories, as music so often does.