Hoppas Ryanair pallar trycket
Dreading the dentist
Så kunde jag utnyttja tandläkarbidraget från försäkringskassan också. Det är ju guld, eller i alla fall några extra slantar. Fast enligt tandläkaren är det ytterst få som tjänar på det nya systemet och för henne har det inneburit enormt mycket mer administration och krångel. Det gynnar enbart dem som går sällan och som bara ska köra bas-check upen på sina tänder.
Inga hål i alla fall, fjuuu!
Katsching katsching
Juveler i ide
Sitter här och tänker på skärgården. Hur lugnt det måste vara där ute nu. Nu är de flesta sommarhusen ute på öarna igenbommade för vintern. Hus som är så omtyckta och välbesökta under årets varma månader får stå där ute alldeles ensam i kylan och blåsten. En del är vinterbonade och får besök, men majoriteten är tomma.
Jag tycker det skulle vara häftigt att få bo långt ute i skärgården under ett års tid. Att få erfara årstiderna. Tanken väcktes då jag var ute på ön Bullerö där jag bland annat besökte konstnären Bruno Liljefors gamla jaktstuga. På väggarna hängde hans tavlor med olika naturmotiv, olika årstider. Jag skulle vilja befinna mig långt ut i skärgården, mitt i vintern. Då det är alldeles tyst. Och då det är så kallt och allt är så snö- och frosttäckt att det nästan ser ut som att bergen fryser. Kanske flyttar jag ut till nån ö nån gång, vem vet.
A la campagne
I helgen ska jag fly stan. Ska upp till landet. Jag skriver upp för att det ligger 13 mil norr om stan, i norra delen av Uppland. Jag har nog inte varit där på två år tror jag. Det är mammas lilla hide-away och lillasyster åker också ofta dit. Men för mig har det inte blivit av. Så det ska bli riktigt skönt att åka dit och ta det lugnt. Tiden går mycket saktare där.
Planen är att vi ska ta oss igenom hela En förlorad värld (Brideshead rivisited)-serien i helgen. Många har sagt att den är så bra och jag vill se serien innan jag ser filmen som går på bio nu.
Det lär bli många timmar framför tvn, kanske en promenad eller två, massa god mat och häng med Moursh (mammas nya namn) och systeryster.
Längtar.
Sofa-surfing solo
Till det blev det en tallrik fylld med lite gott - Spinata Calabra salami (tyvärr inte så stark), vildsvinsalami, en bit hommage ost, paprika och mina absoluta favvokex från bornholmske kex. Och ett glas rödvin, för hälsan så klart.
Softish.
Jag saknar gamlingarna
Jag jobbar på Lidingö. Och min gissning är att snittåldern på Lidingö är långt över 50. Överallt finns där pensionärer som knatar omkring.
Jag saknar mina äldre - mormor, farmor och farfar. De lever inte längre, och ingen av dem hann ens bli pensionär. Min morfar lever fast han är så långt bort (Skåne) så honom kan man ju inte gå och fika med en söndagseftermiddag. De andra är ännu längre bort i himlen eller nåt, så de kan jag verkligen inte gå och fika med. Eller kan kan jag ju alltid men jag tror folk skulle titta konstigt på mig då jag beställer kaffe och bakverk för två och sitter och har en konversation med tomrummet i stolen mittemot.
Jag saknar dem oerhört och tänker på dem ofta. Jag vill ha tillbaks de äldre, kloka personerna som varit med om så mycket.
Min farmor - min guide i storskogen
Min mormor - min kortspelsvän
Min farfar - min King of Boboland
Jag förblir oupptäckt helt enkelt
Idag var det dags att bli fotograferad för bilder till företagets hemsida. En professionell fotograf kom till kontoret för att ta bilder på alla i personalen. Tror att det gick helt okej.
Men varför sa hon inte: Du borde bli modell, har ingen någonsin sagt det till dig? Du har absolut rätta utseendet. Vilken naturbegåvning.
Jag har ju liksom gått och väntat på det hela mitt liv.
Ja ja, oh well, får väl fortsätta att leva livet som oupptäckt modell.
Synd att Anders Zorn-eran är förbi.
A halleluja moment i mataffären
SALT OCH VINEGAR CHIPS
Min favvo. Chips jag brukar importera från UK. Estrella har kommit ut med salt och vinegar chips. Jag var tvungen att inhandla och provsmaka. De var goda. Inte godast men goda. Halleluja! Att ätas i måttliga mängder.
Living with a sick-o
Läste i veckan att 2000-4000 personer tror man kan dö av årets influensa. Lite läskigt. Såg även en reklam på tunnelbanan där det utlovades gratis vaccin mot influensa för de som var födda 1943 eller tidigare, samt folk med en del olika sjukdomar. Minns inte riktigt vilka. Så jag antar att risken för dödsfall med orsak influensa är högre hos äldre människor. Det lugnar mig lite. Men det är hemskt.
Jag kanske kan döpa om den här bloggen till En hypokondrikers reflektioner. Jag svänger ganska ofta med ordet hypokondriker och kallar mig själv det. Men jag tror att jag faktiskt måste undersöka ordets betydelse så att jag inte har självdiagnostiserat mig helt fel.
Hypokonriker enligt Wikipedia:
En person som lider av hypokondri kallas hypokondriker. Hypokondri eller inbillningssjuka, ibland nosomani, är ett tillstånd som innebär att den sjuka är övertygad om att hon har en eller flera fysiska sjukdomar trots att hon är fysiskt frisk. Hypokondrin i sig är ett ångestutlöst psykiskt problem, som fokuseras bort från själens tillstånd till en obefogad oro över kroppens fel och brister. Kroppens normala signaler och utseende tolkas som sjukdom eller hot om sjukdom. Sjukrollen är central för den av hypokondri drabbad. Genom sitt innehav av en fysisk sjukdom äger den drabbade rätt att stänga av livet och livets alla krav och orkar leva med sin existentiella ångest.
Hmm, fullt så allvarligt tror jag inte mitt tillstånd är. Finns det inget ord för någon som bara tycker det är intressant med sitt fysiska tillstånd och som konstant analyserar det?
Lev längre lycklig
Artikel inleds med Är du en av den som brukar gå runt och vissla på 80-talshitten Don't worry be happy? Fortsätt då med det, en ny studie visar att lycka kan förlänga ditt liv.
Jag kan säga att jag skulle då aldrig dra likhetstecken mellan att vissla hitten Don't worry, be happy och lycka. Jag skulle nog snarare säga att det är ett försök till att se livet från en ljusare sida om man börjar sjunga den låten för sig själv.
Irriterande
Att arbeta 75%, vara sjukskriven 25% och sedan jobba övertid tycker jag är helt galet. En nära vän till mig har en arbetskollega som gör just detta. Och det är inte bara någon gång ibland utan det förekommer regelbundet. Jag förstår faktiskt inte hur en chef kan sätta upp den anställde på pass som ger övertid. Varför ska hon då vara sjukskriven till 25% och få pengar från försäkringskassan? Jag blir faktiskt lite arg.
Iklädd ko
Såg en tjej på tunnelbanan igår som gick runt med en kappa i äkta koskinn. Det är inte varje dag man ser en ko på t-banan. Jag förstår faktiskt inte riktigt hur man kan klä sig i något som påminner så mycket om ett dött djur. Jag köper skinnskor ibland, men skulle aldrig kunna tänka mig att svepa in mig i koskinn.
Men det är bara jag.
DN idag
Idag ligger årets nutidsorientering ute på DNs hemsida. 291 280 högstadieelever har idag gjort det på sina skolor, och jag var ju bara tvungen att testa. Hade höga förväntningar på mig själv eftersom jag är dubbelt så gammal som eleverna. Lyckades i alla fall få 33 rätt av 35 möjliga och det är jag nöjd med.
En annan sak som fångade min uppmärksamhet i tidningen var bilderna på de djur som är utrotningshotade i världen idag. Till exempel Baijin, den kinesiska sötvattensdelfinen, som inte har setts ett enda exemplar av i det vilda sedan 2002 eller den kaspiska sälen som har minskat i antal med 90 procent de senaste 100 åren. Det står att var fjärde däggdjur i världen är utrotningshotad. De som klarar sig bäst är råttorna. Fick du en lika ljuvlig framtidsbild som jag i huvudet? Råttorna tar över. Jag tror jag har sett tre-fyra stycken denna vecka på Kungsholmen.
