Chillpills*

Nu har jag packat ner allt jag äger i lådor, närmare bestämt 21 stycken, några väskor och ett gäng ikea kassar. Trodde aldrig att det skulle bli så mycket! Imorgon flyttar vi till Sumpan. Klockan 9 får vi nycklarna och sen är det bara att flytta lådor hela dagen! Vilken nedräkning vi har haft och äntligen har vi kommit till den 17 mars.


Yabadabadoooo!!!!!!!!

Nej jag är inte gravid. Med rubriken och följande inlägg tänkte jag på barnsligheten i mig själv.

Idag fyller jag år. 29 år närmare bestämt. Jag har haft en toppendag hittills. Igår sa jag till min kollega att när jag var liten brukade jag alltid ha nedräkning, minst en vecka innan min födelsedag. Men nu kom den bara helt plötsligt utan att jag har tänkt på det speciellt mycket, förutom för att planera festligheter.

Fast i morse vaknade jag klockan 4.23, med lite pirr i magen  och tänkte "jippi idag är det min födelsedag, nu ska vi fira mig". PRECIS så som jag gjorde då jag var liten. Jag fick ligga där och vänta och vänta tills någon kom och sjöng för mig.

Jag sa väldigt tydligt till Super M igår att det är tradition i min familj att man på sin födelsedag ska väckas av skönsång och att det i år inte fanns några undantag. Så imorse när jag låg där och väntade på sången, klev han upp, kopplade in dator till ljudsystemet och satte på en Happy Birthday version han hade hittat på You Tube. Vissa människor sjunger bara inte helt enkelt och jag tyckte att det hela var lite gulligt. Så vem vet, kanske en ny tradition har väckts idag, You Tube uppvaktning på födelsedagen.

Jag älskar att fira. Och nu ska vi fira mig, och fortsätta med det i dagarna tre. Suveränt! (oj det ordet använder jag för sällan - SUVERÄNT!)

Jag känner nog att jag på senast tiden lagt ner lite för lite tid på mig själv - både kropp och själ. Ibland kan livet bara trampa på och man kommer in i cirklar där man glömmer bort sig själv, eller inte bryr sig. Där känner jag att jag befinner mig nu. Det är så mycket som händer just nu - roliga saker visserligen.

Så jag tänkt i alla fall att jag ska försöka ta tag i det där nu. Vi får väl se hur det går.

Och nej, denna reflektion har ingenting att göra med att jag om två dagar tar ett steg närmare 30. 29 år - har jag blivit så stor?

Nu köra vi - dags för semla. Fast jag måste erkänna att jag fuskat. Jag har redan
åtnjutit två semlor i år och av dessa var den från Thelins absolut godast. Blev lite besviken på den från konditori Princess på Lidingö. De har annars så goda bakverk.

Jag föredrar hetvägg, det vill säga att man äter semlan med varm mjölk. Jag tycker det framhäver kardemummasmaken i bullen. En del tycker det är hemskt eftersom bullen blir så soggig (det är verkligen inte ett vackert ord - soggig).
Det är svårare att äta semla på konditori om man vill ha med varm mjölk, så  det blir oftast hemma. Har i och för sig aldrig försökt beställa en hetvägg. Hmmm.

Eftersom jag håller så hårt på att fira fettisdagen borde jag kanske egentligen även följa det som efterföljer, nämligen fasta fram till påsk. Men jag vet inte, det moment lockar inte lika mycket som semlor.

Jag läste på Wikipedia att det i början av 1900-talet förekom en lovdag på denna dag fettisdagslovet. Undrar varför man slopade den egentligen. Fast det är ingenting jag är villig att kämpa för att återinföra då jag har slutat skolan för länge sedan. Det skulle i så fall vara för mina barns skull, men det har jag ju inga än så jag lägger det på is.

Ha en skön Mardi Gras!

Jag såg en fin film i lördags. En film som återkommit i mitt huvud flera gånger sedan jag såg den, och sånt tycker jag om. Det var filmen Maria Larssons eviga ögonblick. En vacker skildring av en kvinnas livsöde som jag varmt rekommenderar. Jag känner inte för att recensera den och därför nöjer jag mig med att helt enkelt säga, se den.

I helgen har vi tagit en tur över Östersjön och besökt Riga. Super M fick ett erbjudande om en gratiskryssning så vi tänkte varför inte, där har vi aldrig varit.

När vi klev av båten slogs vi av en isande kylan, cirka -10. Vi var inte riktigt förberedda på det och frös som hundar hela dagen. Vi gick med raska steg från affär till affär och köpcentrum till köpcentrum. Solen sken och det var klarblå himmel.

Vi hade fått reda på att marknaden var väl värt ett besök, och eftersom vi båda tycker om att laga mat så tyckte vi det lät som en rolig destination. Marknaden var enorm. Man gick från byggnad till byggnad och det var stora salar fyllda med stånd - grönsaker, fisk, kött, sötsaker, bröd. Det var längst kö till de små ställena där man kunde köpa varorna kaffe och te.  I köttdiskarna fanns där mest fläskkött, i fiskdiskarna var det ont om skaldjur och mycket torkad och rökt fisk. Vid grönsakerna hittade vi det mesta, mycket färska kryddor, enorma granatäpplen från Azerbajan och en hel del inlagda grönsaker. De stod och gjorde inlagd kål i stor tunnor. Letterna verkar även tycka om sötsaker och kakor för det fanns i var och varannat hörn. Vi var nog där i över en timme och traskade runt. Det var ju även lite varmare där inne än utomhus.

---

Igår, precis efter att jag vaknat, visste jag att dagen skulle bli katastrof. Och så blev det. Var helt ostämd (får jag säga det - out of tune) hela dagen. Ingenting gick som jag ville. Folk svarade inte då jag sökt dem, det kom fram att jag blev felinformerad i ett ärende förra veckan, jag glömde saker i annonser, tunnelbanan strulade. Ja, jag kan fortsätta.

Min kollega som uppfattade mina skrik av frustration och visade mig denna artikel. Jag var inte ensam.

Måtte tisdagen bli lite bättre!